onsdag 6 november 2013

Spontaniteten som försvann

Något som jag ibland kan både störa mig på och bli lite deppig över, är att det där SPONTANA mötet ofta verkar ha försvunnit nu för tiden. Idag slänger man nästan jämt iväg ett "hitta på nåt?"-SMS i stället för att helt enkelt lyfta på röven och gå till den man vill träffa och fråga om man ska ta en fika eller göra något. Spontant. Jag misstänker att det är människans naturliga lathet som visar sig, i kombination med att det skett en attitydförändring. Många tycker det är snudd på respektlöst att komma och knacka på dörren utan att ha avtalat något innan. Så var det INTE när jag växte upp, då var det mer regel än undantag att man gick dit man ville och knackade på, och hade man tid så släpptes besökaren in och om inte tiden fanns så var det bara att ge sig hemåt igen. No biggie.

Men idag... alltså, jag har grannar som messar i en halvtimma för att mötas och hämta eller lämna en kvarglömd grej i 30 sekunder. Folk som bor 50 meter ifrån varandra måste helt seriöst skicka SMS för att få ett ok att komma och hämta sin kvarglömda grej, för att någonting ska ses klart på tv eller maten måste ätas upp eller hunden ska kissas.
När jag växte upp så gick man dit, fick sin grej och hängde kanske med på hundpromenaden och tog en spontanfika efteråt. Inte idag. Nej nej. Idag ska det planeras in i almanackan om man vill ses. "På tisdag klockan två funkar för mig, hur har du det då?" är en inte så ovanlig kommentar, vilket jag kunnat förstå om det gällt att 30 pers skulle samlas och därmed slita sig från sina aktiviteter. Men för att ta en promenad med hunden, som man ändå måste göra dagligen flera gånger? Nja, det känns inte helt motiverat att detaljplanera så.
Det är synd! Jag saknar det där spontana.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar