fredag 1 november 2013

Fem saker du inte visste om mig

Fem hemligheter...  Jag skapade nyss en tråd på FL där jag ber folk att bekänna sina hemligheter, för jag tänkte nämligen själv outa fem hemlisar som jag inte pratat så mycket om innan.

Att jag älskar hästar är knappast en hemlis, men bilden får lätta upp inlägget lite ändå!
  1. (Går att läsa i tråden på FL) Jag sa till alla att jag inte"kunde" amma. Gick inte in på det i detalj för att jag inte ville står för det riktigt. (Man möts ju inte direkt av sympati och medhåll när man aktivt väljer bort amningen utan att det finns något som helst problem egentligen..)

    Sanningen var att jag inte orkade befatta mig med amning, jag ville ha lite chans att göra annat än att mata barn. Jag är och har alltid varit ganska egotrippad, och detta är ett sånt exempel. Däremot så har jag inga problem att stå för det idag, för idag vet jag att  båda mina barn mår bra TROTS att de fötts upp med flaska. :)
  2.  Jag har jobbat med telefonsex. Det var ett snabbt och enkelt jobb att få, och man styrde allting själv, från jobbtider till kunder. Egentligen vet jag inte varför jag slutade? Jag hade kunder som kunde ringa för att få höra mig slicka på en klubba eller dra mig i kinden så att det "plaskade". Lätta pengar, helt klart. Men det är sant. Jag hade en och annan pervers kund som jag inte hade velat höra om jag ska vara ärlig. MEN hellre en pervers kund i örat på mig än ett pervo som går och våldför sig på ett barn i VERKLIGHETEN. Jag tycker att telesex-värdinnorna gör lite av en samhällstjänst faktiskt..
  3. Jag har lite lätt social fobi. Jag kan gå på stan eller liknande utan större problem, men när jag kommer hem så är jag otroligt stressad och helt virrig i skallen, ibland i flera dagar, medan spänningen släpper. Detta har fått mig att faktiskt be om telefonkonferenser med skolan i stället för att jag måste gå dit varenda gång de vill något.. T ex. 
  4.  Jag har rasfördomar. Zigenare, eller Romer som de ofta vill kallas, får mig att liksom krypa ihop och bara vilja försvinna. Jag är inte rädd för dem,många är oerhört trevliga. Men jag får obehagskänslor runt dem. I synnerhet kvinnorna med sina stora kjolar får mig att känna mig illa till mods. 
  5. För jättemånga år sedan var jag med i en olycka med cykeln, jag skadade mig inte men fick någon slags låsning/panik och när folk började undra vem jag var så rabblade jag en annan persons uppgifter, från ingenstans. Det kom förstås fram vem jag verkligen var, och sällan har jag skämts så mycket som då!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar